Vad är jämställdhetsintegrering?

Fördela makt och resurser
Jämställdhetsintegrering är en strategi för säkerställa att kvinnor och män, flickor respektive pojkar får del av verksamhetens resurser på likvärdiga villkor och att makten delas. Det leder till att en servicen av god kvalitet, som är lika effektivt och säkert för kvinnor respektive män.

Jämställdhetsperspektivet finns med från idé, beslut till genomförande och uppföljning. Ett jämställdhetsperspektiv integreras på alla nivåer och i alla steg av processen, i den dagliga verksamheten av de som normalt deltar i beslutsfattandet och genomförandet. Det uppnås genom att se över styrdokument, ett uppföljningssystem som hanterar könsuppdelad statistik, att medarbetare och chefer har kunskap om genus och jämställdhet så de kan analysera resultat för att göra förbättringar. Och att omotiverade skillnader som hittas åtgärdas.

Det är en strategi för att uppnå Sveriges jämställdhetspolitiska mål som använts sedan den antogs 1994. Även Förenta Nationerna och Europeiska Unionen använder sig av samma strategi.

Jämställdhet för att uppnå jämlikhet
Jämlikhet är alla människors lika rätt och värde oberoende av kön, nationalitet, etnisk ursprung, social bakgrund, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder med mera – Förenta Nationernas Mänskliga Rättigheter. Jämställdhet är en del av jämlikheten. För att jämlikhet ska uppnås behöver villkoren mellan kvinnor och män vara jämställda. Ett jämlikt samhälle kräver jämställdhet!

Det finns fler maktordningar än kön som begränsar oss
Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningar om vithet, manlighet, könstillhörighet, heterosexualitet, klasstillhörighet mm. Intersektionalitet är ett verktyg för att analysera flera maktordningar i verksamheten än kön.

I Sverige har vi en diskrimineringslagstiftning för att garantera lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vilken innebär att du som individ inte ska diskrimineras på din arbetsplats, i skolan, inom hälso- och sjukvården till exempel.

I ett jämställdhetsarbete är det viktigt att reda ut begreppen; vad är skillnaden mellan ett arbete kring diskrimineringslagstiftningen och att föra in jämställdhetspolitik i verksamhetsutvecklingen.

Makt och normer hänger samman
Det går inte att förklara makt utan att säga något om normer. Normer är oskrivna regler om vad som förväntas, vad som ger status, tillhörighet och makt. Normerna säger hur vi förväntas vara, tänka och bete oss. Normer bidrar både till att samhället fungerar men det kan begränsa också människors handlingsutrymme.

Europarådet

”Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.”

Agenda 2030 – en agenda för ökad jämställdhet

Om Agenda 2030

I september 2015 antog samtliga medlemsstater i FN, Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling som innefattar 169 delmål som konkretiserar ambitionen inom respektive mål.

Agenda 2030 är världens handlingsplan för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet som ska främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Den riktar sig såväl till alla länder enskilt som till världen som helhet. Målet är att uppnå en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling.

Agenda 2030 innebär ett nytt sätt att se på de globala utmaningarna. Att de hänger samman och måste lösas genom ett samlat grepp. Partnerskap är därför centralt för genomförandet, vilket innebär att länder och samhällets olika aktörer och nivåer måste samverka.

Jämställdhetsintegrering stärker genomförandet av Agenda 2030

Agenda 2030 är även agendan för ökad jämställdhet. Den syftar till att förverkliga alla människors mänskliga rättigheter och uppnå jämställdhet. Ett av de globala målen (mål 5) handlar om jämställdhet.

I världen och Sverige finns stora utmaningar inom jämställdhet. Även om Sverige i ett globalt perspektiv ligger väl till när det gäller jämställdheten så har även Sverige flera utmaningar gällande makt, inflytande, utbildning, inkomst, hälsa, våld och utsatthet.

För att bidra till en mer jämställd och hållbar värld är jämställdhetsintegrering en viktig strategi. Den bidrar till att stärka jämställdheten inom alla de globala målen. Även genomförandet av mål som traditionellt sällan diskuteras i termer av jämställdhet (ex. miljö- och klimatområdet, fysisk planering)

Principer för Agenda 2030 – principer för ökad jämställdhet

Ett antal principer lyfts fram i Agenda 2030. Dessa principer är viktiga för att åstadkomma ökad jämställdhet.

Agendan är universell, vilket innebär att den riktar sig till alla världens länder, och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande

Det innebär att Sverige och andra länder behöver utgå från de utmaningar och möjligheter som finns inom jämställdheten på nationell nivå för att bidra till de globala målen. Det innebär också att de beslut vi fattar i Sverige inte ska ske på bekostnad av jämställdheten i andra länder.

Målen är integrerade och odelbara.

Det betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås.

Det innebär att Sverige och andra länder behöver arbete utifrån ett helhetsperspektiv och där jämställdhet ingår som del av genomförandet av samtliga mål. Det innebär också att uppfyllandet av vissa mål inte får ske på bekostnad av andra mål – exempelvis målet om ökad jämställdhet.

Ingen ska lämnas utanför.

Agendan måste genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar.

Det innebär att Sverige och andra länder i samband med beslut och åtgärder behöver ta hänsyn till behov och förutsättningar hos kvinnor, män, flickor och pojkar. Det innebär också att särskilt hänsyn ska tas till de grupper och samhällen som av olika skäl har sämst förutsättningar (exempelvis på grund av fattigdom eller diskriminering).